Kallet

När jag sov efter nattjobbet så drömde jag ett sjukt bra manus till min bok.
Alltså det var hur grymt som helst. Det tråkiga är bara att känslan av hur fantastikt det var finns i min kropp och i cellminnet, men jag kommer inte ihåg detaljerna . Jag vet att jag vaknade till, tänkte shit va bra, måste skriva ner stolpar nu, och nästan omedelbart somnade om!!!! Nej, det känns inte bra. Det känns inte bra alls. Det känns väldigt irriterande! Men å andra sidan, manuset som jag drömde hade inte alls det tema som jag har i åtanke att skriva om.
Det var mer en thrillerbaserad historia, så okey, strunt samma.
Det var varken meningen eller dags för den historien nu. Men som sagt, den var grymt bra. Den får väl vila i cellminnet tills det är tid för den.