Förändringens vindar

Det är en hel del på gång nu. Berättar mer snart. Men jag kan säga så mycket som att det handlar om en förflyttning av något slag. Och att det kommer att gå undan.
Modeveckan i huvudstaden går annars mot sitt slut, och det har väl inte undgått den intresserade att uppdateringarna är flera, massor med klipp och reportage finner man bl a på tv4

Tokroligt

Jag fick en väldigt tokrolig bok av en vänninna. "Det är insidan som räknas, men vem fan vågar chansa" Skriven av tokroliga Emma Hamberg. Fick jag skratta lite, så där tokroligt igenkännande. Ni vet. Det kan vara väldigt jobbigt ibland...


Här ett klipp från Adlibris beskrivning (för jag orkar inte göra någon egen, hehe) av boken:
Det här är en hejdlöst rolig bok om: Jämlikhet (jag sköter allt, han fixar med bilen), raggning (jag sprider mitt visitkort som löv om hösten), att det är insidan som gäller (shit, då är det verkligen kört), kroppen (jag bleker tänder, färgar ögonbryn och vaxar bikinilinjen - allt för att se naturlig ut!) och riktiga vänner (såna som kan sprida ditt visitkort vidare när du själv gett upp och gått hem).

Stor och större och störst

Och det ämnet fick mig att tänka på att även jag borde utlysa en stor awardtävling. Kanske Stora Bloggrisen? Vad tycker ni?

Stora bloggriset

Snart är det dags för Stora Bloggpriset, en sorts belöningstävling som gillas och ratas på alla nivåer. Lite intressant att följa turerna.
Tyskungen har utlyst en alternativ award- Stora Bloggriset- och uppmanar på sin blogg var man och kvinna att gå ur huse och bidra som panel med nomineringar.
Någon anser att det är mobbing, men vadå det finns ju alternativ av allt, nobelpriset, oscars osv osv, och bloggtipsarna, vilka jag samtycker med i ämnet, beskrev just balansen i detta mycket bra.
Stora Bloggriset, alltså, dig it here
Genialiskt kul.
(Den där galatillställningen som han planerar btw, på hemlig ort i Sverige, undrars om man per automatik blir bjuden på den om man nu engagerar sig så här? Det måste jag skriva och fråga om)

The horsey way

För den som har intresset så kan jag nämna att nu drar snart ridundervisnings- säsongen igång och med det också mitt andra jobb som frilansande ridinspiratör, så nu har jag öppnat upp hästsidan igen, med bl a skriverier när andan faller på, följ länken här
Inspire Inspirit

När råvarorna är allt

Jag har fått en favoritkrog här i staden. Jajamän.
En och en halv Kök & bar.
Man har döpt sin krog utifrån restaurangens huvudtema, där matgästerna kan välja storlek på sin portion utifrån en hel, eller en och en halv.
Krogens mästerstycke är kötträtterna, och vi åt fläskfile´ med tillbehör. Mycket gott, prisvärt och nice service.
Jag och mitt sällskap blir lyriska av att alla råvaror är från grunden på riktigt hemlagade.
Bea-såsen ville man pussa, sällan har vi fått så god hemlagad bearnaise!
Vi avrundade med en yppig (hemlagad) cheescake och en stor mumsig latte.
Ja, sådant får mig att le. Och återkomma.
Nu hoppas vi på en hemsida, där man kan hålla sig uppdaterad, och en gästbok, där man kan klottra fina rader till ägarna Marcus & Kim och kockarna.

Inte dags

Det var inte dags för min kära vän Peter Tägtgren PAIN att erhålla en Swedish Metal Award, istället gick priset i kategorin bästa alternativ till fabulösa Evergrey, vilket dom naturligtvis var hur värda som helst!


I kategorin Heavy/Power, vann Falun-bandet Sabaton. Dom är också grymma!

Fascinated by fascinators

En fascinator kan kännas som en nödvändighet så här i vinterdysterslasktider.
I allafall för mig.
En fascinator är en huvudbonad som inte är en hatt, men heller inte direkt en hårprydnad, utan nånting mittemellan, men ändå så mycket.
En fascinator är en modegrej från 20-talet.
Som jag tycker borde dammas av.
Och användas av fler.
Det är fint.
Kolla in här och här för att se fabulösa skapelser och drabbas av lite inspiration, och lust till att förgylla just din vardag, och andras med om du bär en.
Wikipedia om Fascinators

Think

Jag såg en dokumentär om Brigitte Bardot.
Här kan man se filmen på svt2
Filmen är nära och på djupet. Hon säger bl a att det "ljuva" livet är lätt att leva, om man nöjer sig med ytligheten (vilket hon till slut inte gjorde), ord som torde väcka en och annan persons hysteriska önskan om att få vara "någon". Och filmen ger oss också en hint om hur det är att vara "någon" , utan att egentligen ha bett om det. För att bilden av en person hypas i media, och för att folk inte förstår att se skillnaden mellan personen och "kändisen".
Att bli jagad intill vanvettets brant. Mina tankar går osökt till personer som Britney Spears och Prinsessan Diana.
Brigitte Bardots person och levnadssaga förvisso, men så är det hon mest av allt vill lyfta fram sitt outröttliga engagemang i djurrättsfrågor, och främst då pälsdjursindustrin.
Det är modernt med päls nu, hett, hetare än på länge. Men en vädjan- vill du ha en päls, så köp dig en fuskpäls, eller en riktigt gammal päls i 2ndhandbutik. Gynna inte nyproduktion.
Gör det inte.
Djuren mördas på efterfrågan. Desto mer populärt pälskläder är, desto mer pågår slakten. Konsumenten har ett stort ansvar!
Blondinbella (självutnämnd förebild för unga tjejer) bär gärna päls, läs här ett av alla de otaliga inlägg i hennes blogg där hon hyllar äkta päls och försvarar att bära det.
Sist jag skrev om päls, läs här och här

Ikväll är Tommy Lee (bilden) från Mötley Crue i Stockholm för att spela skivor på Café Opera tillsammans med andra halvan i hans DJ-duo Electro Mayhem. Tommy Lee är en av många kändisar som ställde upp för PETA´s kampanj "Wear your own skin"
Bilder från PETA

Pink italian knittadream

Meeeeen kolla på det här söta stickade setet, som jag fann på
e-bay.
Till min förargelse hade det redan hunnit gå på auktion. Surt...

Fyndiga plagg

Idag startar REAN i House of PAGGILO webshop, välkomna!

Lär dig mer

Här är inslaget om vintage från förmiddagens Efter Tio på tv4.
Jag tycker det var ett bra inslag. Helt rätt att det inte ska vara för dyrt när det gäller de mer mediokra plaggen. Som jag skrivit tidigare här på bloggen, så kan jag bli chockad över priserna på second hand och vintage i storstäderna nuförtiden.
För bara 10-15 år sedan kunde man göra rejäla fynd, så är knappast fallet nu, priserna har trissats upp till löjeväckande siffror. Och så många gånger som jag också poängterat att allt verkligen inte är vintage, samtidigt som vad är det för fel på 2nd hand? Jag kan bli riktigt förbaskad när jag ser t ex på olika auktionsajter på nätet där man hämningslöst kallar allt begagnat för vintage. Varför? Bara för att man inte har kunskapen? Eller ännu ett sätt att suga ut en xtra hundring på ett "flashigt" ord?

Attraktion

Annars så tror jag att alla dessa gör-om-mig reportage/program snart når kulmen och drar på sin sista suck, likväl torde alla dessa "I´m wearing this shit today, and u want it", rena crap-budskapen inom bloggvärlden, också snart vara ett minne blott. Jag är faktiskt dödligt less på hela konceptet.
Skall dessa program/reportage och dagens outfit-exponeringar som publiceras i en alltmer som det tycks aldrig sinande ström i samtliga våra media kunna överleva sitt eget tema så måste de ändra form, förutom det faktum att för att ta hand om sig själv och finna egna vägar ska det väl knappast behövas stilpoliser?

Detta för in oss på att det enda program i genren som jag ändå står ut med, och faktiskt roas och inspireras av är Stilakuten med Trinny & Susannah.
Visserligen är det en repris från 2006 som går på 5an nu, men det är förbaskat intressant att se hur den här kontroversiella duon, när man nu ändå valt att göra ett program om förändring, verkligen går på djupet med sina klienter. Dom här två kvinnorna har liksom verkligen något att säga, och dom gör det skitbra. Hoppas någon kanal köper in deras nya program, det verkar nämligen mer än lovande.

Ta hand om dina kläder

I förmiddags pratade min vintagekännarfavvo Camilla Thulin om vintage & 2nd hand i programmet Efter Tio.
I väntan på att det läggs upp på tv4-sajten så kan vi ju kika på det här klippet från juni förra året. Intressant.

På plats igen

Nu sitter jag på kontoret i butiken och inser de facto att fasen vad jag ligger efter med allt efter att ha legat sjuk i exakt en vecka.
Men det är bara att börja ta tag i saker och ting, bl a behöver jag fota kläder och lägga upp på webshopen. Sedan är det en del planering kring annat, mycket är på gång, en hel del förändringar som har att göra med butiken kommer att ske under våren. Jag berättar såklart mer när allt är bestämt.

Sponsrat

Linda & Co arrangerar bloggträff , och PAGGILO-butiken sponsrar med goodiebags och jag har även skänkt denna flådiga outfit, en stycke Dolce&Gabbana-tubklänning med sjal i kashmere/fuskpäls och ett stort, majsigt vintagesmycke, alltsammans plock från butiken. Hela setet kommer att vara en VINST i en "hemlig" tävling som man ämnar ha på bloggträffen.

Ellegalan

Ikväll är det Elle-galan i huvudstaden och det måste vara årets mest uppschåsade gala, iaf vad det gäller hur många av de modebloggande personligheterna lägger fram det hela- väldigt många kommer att ha en stör i häcken ikväll, kan jag tänka när jag bläddrar runt bland en del av de inviterades bloggar.
En person som dock verkar förhålla sig extremt avspänd är Josefine Crafoord, vilket jag tycker känns väldigt fint. Josefin Crafoord är verkligen relaxed, och fin.
Undrar om jag hade haft en stör i häcken om jag var inbjuden?
Svar: Förmodligen...höhöhä

Swedish Metal Award

Geniet Peter "PAIN" Tägtgren är nominerad till en Swedish Metal Award.
Damn, hoppas han vinner han är såååå värd det!!!
Ytterligare ett Dalaband är nominerad, Sabaton från Falun.

Klädintresse?

Jag ser nu efter sjukskrivningen hur arbetet hopar sig, fullkomligen!
Vad jag behöver är en entusiastisk och intresserad person, med lite foto/datoranvändarvana och känsla för bildkomposition, stort klädintresse, främst för 2nd hand och vintage, med lite "egen motor" och som vill bli min assistent någon dag i veckan och hjälpa mig lite med butiken och med att få upp våra grejer i webshopen varteftersom (det är här som foto/dataintresse krävs).
Ja, ett extrajobb. Kanske varannan lördag eller så. Någon?
Mail: kundservice@paggilo.se

Bläddrar runt

Ojsan, inte vet jag var jag fick luft ifrån igår, för idag har jag vart helt slut igen. Orkar bara masa runt bland mina favoritbloggar, och läsa lite, kolla bilder, och kanske droppa någon kommentar. Vilka är mina favoritbloggar då? Vilka tittar jag förbi hos varje dag, även fast jag är sjuk?
Gynning
Anna-Maria och Mia
Beiersdorf
Lulu
Friden
Annars kan jag kolla en hel del bloggar, men följer sällan mer än kanske nån vecka.
Fyra av dessa här ovan har jag följt över 1 år snart, samtliga ger mig inspiration. Nog så viktigt i sammanhanget om man nu ska lägga tid på att följa vilt främmande människors bloggskriverier.

Snart frisk

Det här må vara produktplacering så det skriker om det, (jag har dock inte ett öre betalt för den placeringen, mäh mäh mäh), men efter att ha legat i sängen framför tvn, i mer eller mindre dvala sedan i fredags, i denna fruktansvärda influensa som slog till mot min redan svaga och kraftigt nedsatt immunförsvarsförsedda kropp så förstår jag nu att detta är vad jag behöver :

Proactive (saggy saggy skin efter 5 dagar in bed)
Meaningful beauty (som sagt, huden, så serumet, ja!)
Principal anti age (serumet,ja! och ja!)
Omega 3 (så klart)
LÓreal (alla deras produkter - because I´m fucking worth it och need it efter den här pärsen)
Probimin och Actimel (magen, alltid magen, där bor 90 % av immunsförsvarsgubbarna, dom är helt slutkörda i min mage nu, och det krävs definitivt skiftbyte där)
Youthfull Essence (den fetaste hemscrubben ever, vad jag kan se)
Dove go fresh body lotion (jupp, behöver bli fresh, minst sagt, nu)
Berocca (jatack, vill ju verkligen vara festens höjdpunkt, och prestera , varje dag)
Pepsodent white now (ja. NU)
En adoptivhund från ASCPA, New York (eller ja, bara en hund).
Det är allt jag behöver, verkligen. Sen blir allt bra.
Ps. Ege skulle jag behöva ett sådant där träningsredskap också, abtronic eller vad det heter, men jag är så utsliten därav mjukstarten.

Sjuk

Befinner mig här men ändå inte. I dvala sedan i fredagsefm...Influensan har slagit till mot lilla moi, och det hårt...jag återvänder till jorden snart.

Drömmar vs verklighet II

Näeh, med anledning av min förra post, så är det bara att konstatera, det är inte lätt att vara förälder heller. Bättre att vara medmänniska, även med sina barn. Kan jag känna iaf. Då löser sig det mesta.
Men hursomhelst, nu släpper vi det.
Tänkte skriva lite om detta med längtan, som nu, nu har det vart nyår, och jag är som vanligt "aaah, snart är det vår", medans mina bekanta här uppe är "men hallå, det blir aldrig vår här förens efter vasaloppet"...mäh? Vad är det för djävla måttstock? För mig är det snart vår, och jag vill inte ens veta när vasaloppet är. Och så fortsätter jag, " men vem vet, man kanske blir bjuden på nån kul fest? Du kan väl komma in i butiken nån dag och kika lite på nå kul festkläder?" Och de bekanta här uppe, "näe, inga festekläder, när ska man använda dom då menar du?" Så jag tänker mig att jag fortsätter tänka på våren, då ser jag alltid framför mig hur jag får ta på mig de senaste inköpta high heelsen och äntligen börja larva omkring som en fölunge på grönbete (tänk, den tanken går aldrig över, hur gammal jag än blir)... Checka detta foto, som exempel på vad jag längtar efter att strutta runt i.
Men shit, nej, det är vinter fortfarande bara att inse, och ge alla rätt till the missbelievers, för det är långt kvar till vår och några galafester lär det ju som sagt inte bli i år heller, för somliga. Men skorna är fina, ja?

Eget ansvar

Jag har, som väl så många andra, alltid sagt, speciellt när jag var yngre och inte upplevde att jag blev sedd eller hörd, att jag aldrig, aldrig ska bli som dem- föräldrarna. Speciellt inte som min mamma. Sedan kommer man till det där stadiet i livet där man kommer på sig själv med att stå typ med skägget i brevlådan- men vad är det för uttryck?- och hör sig själv i denna dialog som uppstod här hemma i morse:
Jag: "Du måste ha en tjock tröja"
12-åringen: "Ahjag tar den här"
Jag: "Men den är ju skitig. Nej ta den här" (och jag plockar fram den sista rena tröjan, som är en fleecetröja)
12-åringen: "Skämtar du?"
Jag: "Nej"
12 åringen: "Jag tar inte på mig den där"
Jag (och det är här som jag börjar låta som min mamma, som en som har 0-koll): "Vadå? Den är ju snygg" (och det är den enda rena tjocktröjan, och jag har inte tvättstuga förens i efm, så det får bli den här).
12-åringen: "Den är inte snygg. Det är ju en bäbiströja"
Jag (ännu mer med min mammas ton) : "I stl 150 cl?"
12 åringen: "Ro hit den. Jag har på mig den, idag.
Men sen åker den i soporna. Och köp inte kläder till mig i fortsättningen. Jag vill ha presentkort och köpa mina kläder själv"
Gaaaah, jag tänker inte vara som mor, som visste bäst när vi var små, och som bestämde, att det och det är snyggt, basta, wear it! Att liksom ta ifrån oss ungar våra egna initiativ. Jag må älska min mamma, oerhört, men jag minns med avsky hur hon och andra vuxna förminskade mina förmågor när jag var liten, som att jag inte visste själv vad som var bra, som att små människors åsikter inte betydde så mycket.
Jo jo, visst behövs det vägledning, i allt är man ju inte färdig att fatta egna beslut när man är en liten människa, men vad man verkligen inte behöver är sin morsas smak och ideer om vad som är snyggt i klädväg, när man har egna ideer om det där med vad som snyggt eller fult.
Min unge är 12 år, man har åsikter när man är en liten människa och man har förmåga att välja till eller välja bort. Från i år borde han kunna ta ansvar över sitt eget barnbidrag, och köpa det han gillar bäst själv. Och han är faktiskt stor nog också att kanske börja ta lite övrigt ansvar över sina egna kläder, hjälpa till lite i tvättstugan, vika in egna tvätten i skåpet osv. Det måste ju bara vara lite upplyftande. Att få vara delaktig liksom, i sitt eget liv.

Vad hände?

Jag hittade en nice liten "bokslutsintervju" hos Leopardia Superstar, och snodde den raskt och fyllde i mina egna svar. Hurdana blir dina svar?

1. Gjorde du något under 2008 som du aldrig gjort förut?
Kan inte komma på nånting...usch, vad boring jag är.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag kommer inte ihåg att jag avgav nåt löfte, men om,så är svaret: antagligen inte...
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar under förra året?
Ja, faktiskt, Natelka fick en son, annars börjar vi bli för gamla allihopa, men iofs bästa kompisens brorsa fick en sladdis, 18 år yngre än sitt yngsta syskon. Mäh?
4. Dog någon som stod dig nära?
Ingen närstående, men ändå berörde några händelser på djupet.
Ett Englabarn blev mördad här i Hedemora...hemskt.
Heath Ledger dog,en stor förlust då han var en fin skådis.
5. Vilka länder besökte du?
Inga, tyvärr...
6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Ett drömjobb med en dröminkomst
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
Som nämnts i tidigare inlägg på bloggen, mitt minne är inte det bästa...
8. Vad var din största framgång 2008?
Att jag kunde ta tag i hästbiten i mitt liv igen, och börja undervisa lite smått igen, det var oerhört inspirerande och betydde mycket för mig efts jag känt mig så låg på den fronten under en period..
9. Största misstaget 2008?
Allt onödigt jag har shoppat, kanske...
10. Har du varit sjuk eller skadat dig under året som gick?
Nepp, liten förkylning bara kring nyår...
11. Bästa köpet 2008?
Min laptop
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Tyvärr godis och kaffe och cig...
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Min son gör mig glad, och mina vänner
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Curly Sue med Taikida och så kommer jag för alltid se Björn Gustavsson framför mig när jag hör Baby don´t hurt me, don´t hurt me no more.
15. Var du gladare eller ledsnare under 2008 jämfört med tidigare år?
Gladare
16. Vad önskar du att du gjort mer under året som gick?
Hade velat resa mer.
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Borde rökt mindre
18. Hur tillbringade du julen 2008?
Med la famiglia
19. Blev du kär 2008?
Jag blev ”pånyttkär ”
20. Hur många one night stands under året?
0
21. Årets favoritprogram på TV?
Absolutely Fabulous med Edwina o Patsy. Underbart!!!
22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej
23. Bästa boken du läste under år 2008?
Oj, ska man komma ihåg det oxå... Hmm, om jag ens läst någon som kan ses som bästa boken... Fick en bok av en väninna ”Det är insidan som räknas (men vem fan vågar chansa)” av Emma Hamberg. Kul, lättläst och tjae..kul. ”The Secret” av Rhonda Byrnes kändes bra också, även om den inte bjöd på så mycket nyheter.
24. Största musikaliska upptäckten 2008?
Att ABBA funkar, har aldrig vart något större fan, men i o m filmen Mama Mia så smälte mitt hjärta. Tjae, det skulle bara ta 100 år tydligen...
25. Något du önskade dig och fick?
Kärlek
26. Något du önskade dig men inte fick?
Ett drömjobb med dröminkomst
27. Årets bästa film?
Måste ju säga att jag älskade SATC-filmen...
28. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Åkte på weekendresa till Mariehamn med sonen och kärleken
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Tid/ekonomi att resa...
30. Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Klädesstil? Som vanligt, rockerkärring med stil, men mer klänningar än förr,
I löööve klänningar.
31. Vad fick dig att må bra?
Familjen och vännerna. Och att vi fick en lägenhet i staden och slapp bo i "hålan som Gud glömde" där vi hade en tillfällig lgh i väntan på att finna den rätta bostaden här i staden.Det var grymt skönt att få flytta!
32. Vilken kändis var du mest sugen på under 2008?
Jag var mest sugen på att lära känna Carolina Gynning, jag vill va hennes kompis i Dalarna, som hon kan åka till och spåna med när hon behöver lugn och ro.
Fast iofs så skulle hon nog känna sig rätt så färdigvilad efter typ 2-3 timmar i den här stan. men det kanske är lite lagom tid att spendera med Gynning också för den delen, vad vet jag... Hahaha
33. Vem saknade du?
Min bästa kompis Sabina, vi ses FÖR sällan, jag saknar henne jämt!
34. De bästa nya människorna du träffade under 2008?
Jag väljer en person i mitt hästliv som jag stiftade bekantskap med under hösten , Sara Nilsson. En oerhört begåvad och fin tjej som med sin kunskap gjorde starkt intryck på mig.
35.Vad sammanfattningsvis tycker du om året som gått?
Tröttsamt, men det gick ju bra...

...and it goes on and on and...

Idag hade min unge första dagen i skolan efter lovet. När han kom hem så hade han en sjukt tung skolväska. Full med böcker. Så tung. Jag bara kände att ska han bära runt på den där, stackarn. Men sen tänkte jag att jaja, bär man en riktigt tung skolväska när man är 12 så kanske man slipper en osynlig men tung ryggsäck när man är vuxen. Vilken konstig tanke. Men ändå, tjae kanske ligger nåt i tanken, eftersom den dök upp. Sen kom jag att tänka på att vad ojjar jag mig för egentligen. Där ute, i världen, finns det barn som skulle ge vad som helst för att övhdt få gå till skolan, med en egen jättetung rygga, istället för att bära en rissäck eller sy kläder till nån klädjätte i väst, och plötsligt blev allt så djupt, och jag blev alldeles trött, på mig själv liksom och jag kände att nu, nu är det du, Maggie, som tar och känner lite tacksamhet över den där skittunga skolväskan.

Tack gode gud för internet

Det är förbaskat skönt att tillhöra den här tiden.
Känner mig väldigt bekväm med just nu. När jag får ångestattacker över att jag flyttade upp hit till Dalarna, eller över att åren går och jag inte hinner med ett skit, så flyr jag bara enkelt och lätt till cybervärlden.
Surfar till Stureplan och låter mig roas av allehanda inne/utelistor, frotterar mig lite i såna kända från tv, och känner mig lagom blasse och ytlig av att få frossa i kändisbloggar. Sen får jag känna tillfredsställelsen av att iaf vara med lite, inte helt bortkollrad liksom. Vet ju lite av vad som händer. Man kan t o m vara såpass delaktig och droppa en kommentar här och var. Yes. Me not out!
Alltså, jag är så glad över att det finns Sthlm-communitys och nätmagasin, de räddar mitt liv, många gånger. Vad är väl ett resande jorden runt i verkliga livet, och vad är väl en bal på slottet när man har nätet och kan nå allt i sin kära "hemstad" med ett par klick! Hahaha, tänk vad lite som gör en som mig nöjd och glad. Och fasen vad lat jag blivit, egentligen. Men men, det tar jag.
Och ibland tar jag tåget ner. Ibland.

Mams

Men nej, hur lät det där då i mitt förra inlägg, som att mamma inte finns med längre. Det är klart hon är med. Här på julafton hemma hos oss. Mamsen!

Vacker nostalgi

Jag älskar den här klänningen. Kolla in pärlbroderierna. Ett fint fynd,50-tal, inget speciellt märke, men bara tanken är vacker att någon suttit och omsorgsfullt för hand broderat dessa pärlor, stygn för stygn, timme efter timme. Ibland önskar jag att jag ärvt min mammas och mormors förmåga att sy. Jag har dessvärre inget tålamod. Märkligt ege, för jag kan ju få en vild häst tam- där tryter aldrig tålamodet, men kan jag inte trä tråden i en symaskin på en gång så tappar jag direkt.
Ändå finns kärleken för hantverket där, så djupt, jag kan sitta länge och bara glo på gamla symönster, och tyger och tråd, och låta tankarna vävas in i varandra.
När jag var ett litet barn så satt jag ofta vid mammas symaskin och glodde, och drömde mig bort. Tänk, hon sydde så fina Barbie-kläder t ex. Så smått, och pilligt och så fint. Min fina mamma.

Drömmar vs verklighet

Less. Vill inte-dag. Men gör ändå. Måste-dag.
Men- vill ju skriva. På heltid.
Det är vad jag velat sedan jag var liten, och nu är det dags. Det måste vara dags nu. Så varför släpper det inte? Proppen. Korken. Vad är det som gör att det sitter fast? Nej, måste sluta med att analysera varför, och bestämma mig. Ja, jag vill skriva. Och nu ser jag framför mig hur skrivjobben kommer till mig. Tack!

När man börjar bli senil

En av fördelarna med att blogga, iaf när man börjar bli så här lite halvsenil som jag själv, är att man lätt och ledigt kan slå upp i sin blogg vad som rörde sig i ens huvud på dagen för ett år sedan. Tänkte jag glatt och kollade den 7 januari 2008...eh, och då skrev jag ingenting, så där har jag en klar lucka... Däremot den 6 januari "oroade" jag mig för detta och den 8 januari lättade jag lite på prestationsångesten och skrev om detta
Undrars verkligen vad jag pysslade med dagen som idag för ett år sedan...

Vintagesamlare

En väsksamling, en väsksamling! Ett kungarike för en väsksamling!
En samling värd att ses här hos Becky, de flesta väskorna rent galna e-bay fynd! Roligt!

Resdrömmar-igen!

Knappt har det nya året börjat, och som vanligt i början på varje nytt år så börjar det slita i min reslust.
Sällan kommer jag, av alla möjliga och omöjliga skäl, iväg på nåt, men inget kan hålla mig ifrån att drömma! I år skulle jag vilja åka till Miami, och göra en massa galen shopping på den årliga vintagemässan där!

10 goda skäl

Jag tror ju stenhårt på detta med att mixa gammalt och nytt, att variera sina inköp, och att kunna fynda både av det gamla och det nya.
Inte sluta handla nytt, nej, utan finna personliga kombos. Men det finns ju fler anledningar! Så jag listade 10 goda skäl till varför vi ska shoppa vintage också:

10- Vintagekläder och vintageprylar är den ultimata eco-grejen.
Ingen nyproduktion eller slöseri av resurser åt något håll.

9- Hantverket.
Vintageprylar håller ofta hög standard vad det gäller kvalitet och material.

8- Historia.
Du köper något som bevisligen hållt hög modefaktor i decennier.

7- Historia (II).
Det är roligt att äga något som en helt annan generation också uppskattat högt.

6- Unikt och personligt.
Ingen risk att 4 andra personer i bekantskapskretsen äger något liknande

5- Supporta småföretagande och hobbyverksamhet.
Det är bra för näringslivet att stötta mindre oberoende handlare också.

4- Äkthet.
Varför köpa designkopior/retogrejer när du kan köpa orginal, oftast tom billigare än kopiorna?

3- Äkthet (II).
Varför köpa något som "SER" gammalt ut, när du kan få äkta patina?

2- Spara på dina kontanter!
Vintageprylar innebär ofta riktigt bra priser, fynda väl och du får råd att köpa annat också

1- Slipp delta i köpruschen.
Vintage & secondgandbutiker finns oftast på de lugna stråken i staden. Shoppa i fred, och köp en stor latte och en smarrig bulle för slantarna som du fick över när du väl gjort dina vintagefynd.

Dagens irri

Läste i DT att tydligen vill inte folk i La Hedemora festa på lokal på nyår.
Man har "försökt", ett ställe ojjade sig över att man ett år minsann ordnat både band och 12-slags-öppet, men kl 22 var lokalen tom. Dock, nu 2008-2009, när nya stället En och en halv kök o bar (som dock inte har ngn hemsida som jag kan hänvisa till...daaaaah?), fick förfrågan om att hålla öppet för ett sällskap på 30 pers så höll de öppet, och de övriga 30 platserna blev också bokade, m a o fullbokat.
Å andra sidan så gick dessa matgäster hem 22.30 och då slogs portarna igen även till denna restaurang, iaf för kvällen.
Å tredje sidan- ca 150 personer samlades vid torget på 12-slaget för att fira. Alltså, behovet finns,att få festa och fira, men marknadsföringen kanske brister, eller förmågan till att fixa något som är tillräckligt attraktivt, kan ju jag känna då... Jag tror inte det är rätt koncept att satsa på enbart matgäster, de äter och går hem punkt, man måste nog tänka lite mer åt 12-slags firande och rikta in sig på den aktiviteten lite mer. Eller nåt.
Citat tidningsartikeln för övrigt:"Dagen efter syntes spår efter sammankomsten, men skräpet plockades bort under nyårsdagens morgon. I övrigt gick nyårfirandet lugnt till i både Hedemora och Säter enligt polisen".
Herregud, man vill dööööööööö....

Kärringångest

Ja, jag drabbades av ångest. Riktigt djävla ångerångest. Låg och vred mig i natt, sov ryckvis, tänkte tänkte tänkte tänkte, somnade om, vaknade, ja.
För att jag igår smackade upp bilder, tydliga, på mina brorsbarn och sonen. På nätet. Ångest, ja. När jag gick upp tog jag ner bilderna och ersatte dem med bioaffischen. Samvetsfråga. Har jag rätt att exponera ungarna hur som helst? På nätet så. Jaja, jag fattar väl att dom lägger upp bilder själva, eller kommer att göra förr eller senare, om dom vill, men vad ger mig rätten att lägga upp bilder? Alla varnande pekfingrar, var försiktig med vad ni exponerar på nätet osv.
Jag tror faktiskt att det är så, ja, man ska vara lite försiktig med att offentliggöra, iaf sina ungar, och iaf inte på alltför tydliga bilder.
Vidare, på tal om att vara offentlig, så blir jag iaf lite glad så över att jag inte är den enda som googlar på mitt namn med jämna mellanrum, tänkte som så ett tag att det var ett lite halvsjukt drag det med,hehe, men som sagt det finns fler.

Softa grabbar

Jahapp, då har födelsedagsbarnet firats i huvudstaden i dagarna två med sina kusiner som är hans 2 bästa polare. Dom har vart på bio, spelat PS, käkat god mat och massor med godis, bara haft det soft och kul, helt enkelt.
E är dock lite förgrymmad över att kusinerna dragit iväg så på längden, men han kommer ikapp han med.
Annars måste jag erkänna att det känns grymt skönt att både E och brorsans ungar (som iaf är hela 13 och 14, snart 15) faktiskt tycker att det är helt lugnt att fira en helg så här, herregud finns ju ungar i deras ålder som går ut varenda helg och apsuper så det skvätter genom örona på dem. Som förälder är man förbaskat glad över att dom gillar softlivet. Tids nog, tids nog hinns det andra med.

Lillprinsen!

Idag fyller min son 12 år...12 år!!! Time flies... Vi firar honom hela helgen, bl a så åker vi ned till Stockholm.

Varm 2009

Kappan är så fin. Jag älskar det kastanjebruna pälsbrämet i kragen. Jag hade en sådan här fast svart för många många år sedan. Undrar vart den tog vägen? Äsch, jag blev väl för tjock för den, eller så har den försvunnit i alla flyttar som jag gjort igenom åren.
Men den här är fin, och rätt storlek.
Skärpet med den stora svarta rosen har jag köpt på Lindex, passade fint till.
Jag ser helt crazy ut på blicken (köpgalen!!!!!),hahahaha.

Shopping på nya året

Jag köpte dom här fina idag. De är väldigt mycket jag, och jag blev också väldigt fin i båda måste jag säga.
Jag fyndade också en kanonfin knälång, gråsvart yllekappa i en 2ndhandbutik.Bild kommer när jag känner mig på fotahumör.

2009

Tidig morgon över staden från mitt fönster.
En helt ny dag på ett helt nytt år.
Och alldeles nytagen profilbild här på bloggen.
Det här kommer att bli ett riktigt bra år. Jag ser framemot det!